Här samlar vi ett nyhetsflöde av mediekunskapsrelaterade nyheter på svenska. Har ni en mediekunskapsnyhet att dela med er? Skicka den åt oss här.

12.10.2015

Hur kan man behandla flyktingfrågan, rasism, konfliktnyheter och hatprat med barn och unga?

Vårt nyhetsflöde har särskilt den senaste månaden fyllts av artiklar, bilder och videomaterial om olika konflikter och kriser med ett speciellt fokus på flyktingar och människosmugglandet över Medelhavet och annanstans. Inte bara vuxna, utan också barn och unga utsätts för rasism, hatprat och chockerande nyhetsbilder. Sällskapet för mediefostran har sammanställt ett materialpaket som stöd till vuxna som vill behandla aktuella sociala och samhälleliga fenomen med barn och unga. Sammanställningen ger verktyg för behandlandet av de svåra samhällsfrågor som diskuteras aktivt i media just nu, särskilt gällande frågor kring flyktingar, rasism, konfliktnyheter och hatprat.

Sammanställningen innehåller UNHCR’s internetbaserade kunskaps- och upplevelsespel Mot alla oddsNej till hatprat -rörelsens publikation Käsikirja verkon vihapuheen torjumiseen (på finska) samt  No hate movements lärarmaterial No hate i skolan, videon Så stoppar du näthatet i skolan på Skolvärldens hemsida, Plan Finlands publikationer Lapset kriisien kuvissa och Kuvien tarinat – artikkeleita ja tehtäviä lapsen oikeuksien näkökulmasta (på finska),  Mannerheims Barnskyddsförbunds Haitalliset mediasisällöt sida (på finska),  Skolbioföreningens läromaterial till filmen Flyga drake (på finska),  Rädda Barnen’s materialbank och boken  R-sana – kirja rasismista ja siihen puuttumisesta (på finska)Röda KorsetVeckan mot rasism sida och videon Jag har också en dröm på Huvudstadsbladets webbsida.

Ni kan hitta mer information om ämnet samt själva sammanställningen här.

 

2.10.2015

Veckan för ungdomsarbete 5-11.10

Nästa vecka  (5.-11.10.2015) firas Veckan för ungdomsarbete. Ideén med veckan är att lyfta fram det ungdomsarbete som görs och dess betydelse på både lokal och nationell nivå. Detta år är utmanas alla intresserade att visa sitt stöd i sociala medier genom Hupparefolkets utmaning, då Finlands Ungdomssamarbete Allians rf utmar alla att stöda hupparefolket och visa att ungdomsarbete är viktigt och behöver resurser, både av staten, kommunerna, samt av organisationer. Mer information om Veckan för ungdomsarbete och om hupparefolket hittas här.

5.5.2015

Statens medieråd har skapat en mediepodd om ungas digitala liv

Statens medieråd (Sverige) lanserar podden ”Statens mediepodd” för att sprida kunskap om barns och ungas digitala liv. Statens medieråd är en svensk myndighet vars uppgift är att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

I stort sett alla svenska barn och unga använder nu internet. Allt fler och allt yngre tittar på filmklipp i mobilen och sociala medier är en avgörande del av livet för många unga, enligt färska siffror från undersökningen ”Ungar & medier”.

Internet har gått från att vara en del av vardagen till att bli vardagen. Men hänger vuxenvärlden med? Vad är skolans och lärarnas roll om eleverna redan hittar allt de söker på internet? Satsas det tillräckligt på skolbiblioteken, och ska barn börja med källkritik redan innan de lärt sig läsa?

I tre poddavsnitt undersöker och diskuterar Statens medieråd hur den digitala utvecklingen påverkar elever, lärare och andra vuxna i ungas närhet. Programledaren Johnny Lindqvist diskuterar ungas digitala dygn, medie- och informationskunnighet i skolan, och lärarens framtida roll med en rad gäster, både unga och vuxna.  I det första poddavsnittet berättar gymnasieeleverna Sofia, Hanna och Caroline om sina digitala dygn – hur de hanterar ”myskon” i sociala medier, att de aldrig är i skolbiblioteket och att det nästan är en förutsättning för skolarbetet att man har med sig sin telefon i klassrummet.

Poddarna, som är cirka 45 minuter per avsnitt, finns att lyssna på här.

 

4.5.2015

Är er skola redan med i Yle Nyhetsskolan?

Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan söker igen samarbetsskolor. Svenska Yle satsar i sitt projekt Yle Nyhetsskolan, på att lära ut grunderna i nyhetsjournalistik till hugade lärare och elever. Genom att låta skolungdomar jobba med egna nyheter, från idé till färdigt alster, får de på ett autentiskt sätt pröva på det journalistiska jobbet. Deras nyheter publiceras på Svenska Yles webbsidor – för en riktigt publik. Både elever och lärare lär sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

Yle Nyhetsskolan bjuder nu in skolor till läsåret 2015-2016. Är ni intresserade av samhället runtomkring er och vill lära er mera om hur en journalist jobbar med nyheter och aktualiteter? Då kan ni kontakta projektets koordinator Mirjam Heir, mirjam.heir[at]yle.fi.

Målgrupp

Projektet riktar sig till de äldre årskurserna i grundskolan, gymnasiet och yrkesskolor. Man kan delta hela läsåret, en termin eller till och med en kortare period, till exempel en gymnasiekurs. Innehållet skräddarsys enligt varje skolas behov och möjligheter. Exempel på artiklar skrivna av elever hittar ni här.

Här finns mer infomation om projektet Yle Nyhetsskolan.

14.4.2015

Statens medieråd: Nästan alla svenska barn använder nu internet

Sveriges största undersökning om barns och ungdomars medieanvändning: ”Ungar & medier 2015”, ”Småungar & medier 2015” och ”Föräldrar & medier 2015”. Det är Statens medieråd som står bakom rapporten.

De tre rapporterna visar att användningen av surfplattor och smarta mobiler går allt längre ner i åldrarna och det som förr var extrem frekvens av internetanvändning är numera det normala – gårdagens högkonsumenter är nu genomsnittsanvändare.

Undersökningen ”Ungar & medier” har upprepats vartannat år sedan 2005. Årets upplaga omfattar ett urval på sammanlagt 12 000 individer. Den består av tre delar: ”Småungar & medier 2015”, ”Ungar & medier 2015”, samt ”Föräldrar & medier 2015”. Här kan du läsa och ladda ned rapporterna.

Småungar & medier 2015

I ”Småungar & medier 2015” redovisas medievanorna bland barn 0–8 år. Här har föräldrar till barn mellan 0 och 8 år tillfrågats om barnens medievardag och om vårdnadshavarnas attityder kring barnens medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medieinnehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan.

Genomgående redovisas resultatet fördelat på tre åldersgrupper, vilka i löpande text omnämns med siffror: 0–1 (år), 2–4 (år) samt 5–8 (år). Det är den tredje rapporten om små barns medieanvändning sedan 2010. Underlaget för denna rapport består av två olika enkäter som sändes ut till 2 000 föräldrar till barn 0–4 år och 1 996 föräldrar till barn 5–8 år.

Läs och ladda ned ”Småungar & medier 2015” här.

 

Ungar & medier 2015

I ”Ungar & medier 2015” redovisas resultaten från undersökningen av medievanor och attityder kring medier hos barn 9–18 år. Genomgående redovisas resultatet fördelat på tre åldersgrupper, vilka omnämns med siffror i löpande text: 9–12 (år), 13–16 (år) samt 17–18 (år).

Underlaget för denna rapport består av två olika enkäter som sändes ut till 1 999 barn 9–12 år och 1 999 barn 13–18 år.

Läs och ladda ned ”Ungar & medier 2015” här.

 

Föräldrar & medier 2015

”Föräldrar & medier 2015” redovisar av resultatet från en undersökning av vårdnadshavares attityder kring deras barns medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medie- innehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan.

De data som redovisas här består av svar på de frågor som ställts till vårdnadshavare till barn mellan 9 och 18 år, det är inte barnen själva som svarat på frågorna. Genomgående redovisas resultatet fördelat på tre åldersgrupper av barn, vilka i löpande text omnämns med siffror: 9–12 (år), 13–16 (år) samt 17–18 (år). Underlaget för denna rapport består av en enkät som sändes ut till 3 964 föräldrar till barn 9–18 år.

Läs och ladda ned ”Föräldrar & medier 2015” här.

 

13.4.2015

En ny publikation av Sällskapet för mediefostran om regionalt samarbete inom mediekunskapsfältet

alueellisen_mediakasvatusyhteistyon_opas_kansiPubikationen ”God praxis inom regionalt mediekunskapssamarbete – steg till ett lyckat samarbete” (på finska: Alueellisen mediakasvatusyhteistyön hyvät käytänteet – askelia onnistuneeseen yhteistyöhön -opas) erbjuder konkreta verktyg och tips åt lärare, ungdomsarbetare, biblioteksarbetare, mediefostrare, utbildare och projektarbetare med ett intresse att utveckla det regionala mediekunskapsarbetet. Boken handleder i hur ett mediekunskapsnätverk kan byggas upp och stödas för att stärka arbetet olika aktörer emellan. Nätverkets storlek och form kan variera från ett litet effektivt team till en bredare  expertgrupp. Guiden ger information för uppbyggandet av nätverket och i hur den kan uppråtthållas och administreras samt innehåller råd i skapandet av gemensamma mediekunskapsprojekt.

Jatka lukemista..

19.3.2015

Hälsningar från projektet Mediataikuri!

Varför skall sexåringar veta något om sociala medier?Hur ska vi reagera när barn pratar om spel och liknande? Hur förklarar du för sexåringar vad en åldersgräns är? Är mobila apparater något att ha då barnen börjar lära sig läsa eller berätta egna berättelser?

Hur kan apparater göra barn mera aktiva och intresserade av sin omvärld? Vad innebär säker användning av informationsteknik? Vad är medieläskunnighet?

Målet med projektet Mediataikuri är att skapa material för mediefostran speciellt för förskolan. Dessutom skall projektet skapa en modell för samarbetet mellan biblioteken och förundervisningen som fungerar i hela landet. Projektet koordineras av Helsingfors stadsbibliotek. Samarbetsparter är Tammerfors stadsbibliotek, Tampereen yliopisto, Helsingin varhaiskasvatusvirasto och Sarjakuvakeskus (Seriecentralen).

Inom ramen för projektet har vi skapat ett spel där barnen får bekanta sig med olika utmaningar som har med mediefostran att göra. I spelet finns berättelser om djur och barnet ställs inför olika val under berättelsernas gång. Spelet uppmuntrar barnet att berätta om sina egna upplevelser i mediernas värld. Barnet kan spela ensamt, tillsammans med sina föräldrar eller i grupp tillsammans med en vuxen. För att stöda spelet finns material där barnen kan fördjupa sig i de frågor som uppstår under spelets gång. Spelet och stödmaterialet stöder den nya läroplanen för förundervisningen till del som anknyter till medieläskunnighet och informationsteknik. Spelet utvecklas tillsammans med barn, småbarnsfostrare, spelforskare och barnbiblioteksarbetare. Vi väntar med spänning på hösten då spelet publiceras!

Den nya läroplanen för förskoleundervisningen är förpliktigande, men vi vet inte vilka praktiska problem och frågor som kan uppstå i förskolans vardag. Läroplanen skall skapa jämlika möjligheter för alla förskolebarn att lära sig om medier. Det är viktigt att föra öppna diskussioner nu i övergångsskedet. Under den s.k. Mediataitoviikko (mediekunskapsveckan) samlades ett antal aktiva inom projektet för att diskutera förskolebarnens medievärld och vilka förväntningar vi ska ha på dem som fostrar barn i den snabbt föränderliga medievärlden.

Hur skulle det vara med en stund av mediefostran i närbiblioteket eller t.ex. en artikel tillsammans med lokaltidningens redaktion? När du förverkligar den nya läroplanen behöver du inte vara ensam. Kanske du genast sänder ut en förfrågan om ett besök? T.ex. i Tammerfors har man goda erfarenheter av samarbete mellan förskoleundervisning och bibliotek. Också i år får nästan alla föreskolelever en stunds mediefostran i biblioteket.

 Sprid det goda! Du som jobbar som fostrare på fältet har helt säkert många goda idéer om hur man kan praktisera mediefostran i vardagen. Jag utmanar dig att dela med dig av dina idéer till dina kolleger! Berätta också gärna om dina idéer och önskemål till vårt projekt.

 

Projektkordinator

Päivi Leppänen
paivi.i.leppanen(a)hel.fi
040-184 2870, 09-31085223
Översättning: Susanna Söderholm

 

5.3.2015

Se och bli sedd – Kelaamos visning på Tammerfors Film Festival

Ungas filmcommunity Kelaamo hämtar åter ett oemotståndligt sortiment av passionerad finsk-indie till Tammerfors. Morgondagens hopp tar modigt tag i i komplexa teman: kroppsbilden, jaget, döden och nya möjligheter.

Visningen börjar med Tero Peltoniemis explosiva fitness-rulle Gym Dance.
Joonas Makkonens svarta komedi Renewing Mikael fortsätter i samma spår med öppningsfilmen. Mikaels sista önskan är att se snygg ut i kistan. Sympathy for Count Dracula hämtar vampyrerna till Joensuus förorter.
S.A. Hakkarainens blodsugare är en normal svensson, som leverera vampyrklichéer på glidband och vars öde präglas av mildhet, solidaritet och hopp.
Mikalea Välipakkas Death is in rör sig modigt mellan fiktion och mediekonst. Livets slumpmässighet är nästan påtagligt då man tvingas grubbla på vad som blir kvar av en människa i dödens stund.
Karoliina Gröndahl naturalistiska dokumentär Adulthood fortsätter i samma spår som visningens övriga filmer: vad formas jaget av? Den modigt personliga dialogen tar tag i vuxenlivets förväntningar och sökandet efter sin egen plats. Vänd blad och vi möts av selfie-kulturen och den sårbara synligheten, ett ämne som Tero Peltoniemi behandlar i #Cinderella.
Visningen avslutas med Like a Sir -kollektivets vackra allegoria Two of Hearts. Ett äkta möte personer emellan kräver alltid att man lägger ner sin skyddsmur. Ingen vet det bättre än filmmakaren – och åskådaren.

Kelaamos visning på Tampere Film Festival 6.3. kl 18, Arthouse Cinema Niagara

Mera information:
Hanna Wahlman, producent
hanna.wahlman@kelaamo.fi
+358 45 125 8045

7.1.2015

Sällskapet för mediefostran söker en praktikant

Sällskapet för mediefostran rf. söker en

Tvåspråkig kommunikationspraktikant MEDIAKASV_LOGO_YMP

Är du intresserad av förändringar i medieklimatet, den växande digitala klyftan och frågor om hur mediekunskap når ut i samhället? Har du ett gott språköra – både på finska och svenska – och en fascination för kommunikation? Då är du den vi söker!

Sällskapet för mediefostran är en tvärvetenskaplig, tvåspråkig och riksomfattande förening som gynnar forskning och praxis inom mediekunskapsfältet. Verksamheten finansieras av undervisnings- och kulturministeriet, ca. 200 personmedlemmar och över 50 kollektivmedlemmar. Nu söker vi en praktikant för att stöda oss i vårt arbete. Av dig önskar vi goda språkkunskaper i finska och svenska, att du studerar vid en högskola (t.ex journalistik, kommunikation, kulturproduktion, samhällsvetenskaper, men inte uteslutande) och att du kan arbeta strukturerat i en tidvis hektisk arbetsmiljö. En god samarbetsförmåga och ett socialt öga är väsentliga i arbetet. I första hand söker vi dig som kan börja praktiken redan i slutet av januari eller från och med februari 2015, men vi rekryterar även praktikanter för resten av året.

Vi söker en högskolestuderande för att:
– producera innehåll på svenska och finska för nättjänsten Mediekunskap.fi och Mediakasvatus.fi
– delta i innehållsproduktionen i våra sociala medier
– planera och skriva nyhetsbrev
– delta i och producera evenemang under praktikperioden
Vi erbjuder en dynamisk och flexibel arbetsmiljö, där du får förverkliga dina idéer. Som praktikant för Sällskapet får du en inblick i organisationsvärlden genom att arbeta för en organisation som har knytpunkter både till medievärlden, utbildningssektorn och det akademiska fältet. Vi tänker framåt och pressar omvärlden att göra detsamma.

Intresserad? Skicka i så fall en fritt formulerad ansökan och ditt cv till oss på adressen mediakasvatus@mediakasvatus.fi senast 19.1.2015. Det lönar sig att vara snabb – vi intervjuar kandidater an efter som ansökningar kommer in. Berätta också om du har möjlighet till praktikunderstöd via din högskola i din ansökan samt när du skulle kunna börja arbeta med oss. Frågor kan riktas till koordinator Isabella Holm, isabella.holm@mediakasvatus.fi, 050 501 7330 (vardagar kl. 10-12).

18.12.2014

ONM betonar journalistens ansvar i relation till barn

Opinionsnämnden för massmedier (ONM) publicerade 10.12 ett utlåtande om barn och minderåriga. I utlåtandet görs detaljerade linjedragningar för hur barn och minderåriga får intervjuas, fotograferas och andra aspekter en journalist skall beakta i arbetsprocessen. Utlåtandet betonar mediernas ansvar gentemot barn och minderåriga och påminner också om barns yttrandefrihet samt rättighet att föra fram sina åsikter i media.

ONM uppmanar mediehus att komplettera journalistreglerna med klara principer gällande barn och minderåriga. ONM påpekar att alla journalistreglerna också gäller då minderårigas ärenden behandlas i offentligheten.

Mer information hittar du här (på finska).

 

1 2 3 4 5 6