Här samlar vi ett nyhetsflöde av mediekunskapsrelaterade nyheter på svenska. Har ni en mediekunskapsnyhet att dela med er? Skicka den åt oss här.

10.8.2016

Smocka är ett smakprov på arbetslivet

-Ow9L82-_400x400Mångmedialitet, fräscha idéer och kollektiv kunskap är några ord man kan använda för att beskriva Smockas redaktion. Under fem veckor bildade studenter från Arcada och Soc&kom en av Svenskfinlands största redaktioner där de producerade webb, tidning, radio och video.

Sammanlagt deltog över 80 studenter i kurshelheten, tre årskurser som studerar journalistik vid Soc&kom och förstaårsstudenter i mediekultur vid Arcada. Från 1 februari till 5 mars producerade de innehåll i form av tidning, webb, radionyheter, radiomagasin, videoreportage och nyhetsklipp.

Det här var andra året som Arcadas studenter i mediekultur deltog i Smocka. Studenter Kimmo Laipio och Kira Ruohonen har fungerat som videoreportrar, jobbat med enskilda inslag för webben och producerat ett tre minuter långt videoreportage. Jatka lukemista..

10.8.2016

Projektet Enkelbiljett till Europa belönt på utbildningsfonden Kouras årliga gala

Projektet Enkelbiljett till Europa vann första pris i kategorin för aktualitets-, sport och nyhetsprogram på utbildningsfonden Kouras årliga gala. Arcadas online media-studenter Oliver Ström och Daniel Patty ansvarade för planeringen av programmets grafiska formgivning och utvecklingsarbete för webben. Projektet förverkligades i samarbete med Yle X3M och Yle Kioski.

Enkelbiljett till Europa var en blanding av dokumentär och fiktion. Programmet tog upp människosmuggling genom att beskriva hur flyktingar från Irak hade kommit till Finland. Målet var att uppmärksamma och skapa debatt runt ämnet.

Läs mer om projektet här, här och här.

22.4.2016

UNESCO-konferens för internationella pressfrihetsdagen i Helsingfors

Finland står värd för internationella pressfrihetsdagen (World Press Freedom Day) i Helsingfors den 3–4 maj 2016. Över 800 journalister och representanter för mediebranschen från nästan 100 olika länder kommer att delta i huvudevenemanget i Helsingfors som arrangeras tillsammans med Unesco. Utöver konferensen ordnas en stor mängd olika sidoevenemang, bland annat akademiska seminarier, möten och utställningar. Här hittar du programmet för den internationella pressfrihetsdag och programmet för alla sidoevenemanger (på engelska).

 

Det finns många olika sidoevenemanger som innehåller mediekunskap på något sätt:

 

2.4.2016 Finladia-huset

 

kl. 10-13, Veranda2

Youth on Screen: What do young people want from their national broadcasters?

Organisatör: MedMedia (BBC Media Action); NET-MED Youth (UNESCO)

 

kl. 10-13.30, Aurora-sal

Freedom of Speech and Gender Equality. Time for News Media to Step Up!

Organisatör: Nordic Council of Ministers

Du kan registrera dig till evenemanget här.

 

kl. 14-17, Veranda 2

Journalism education in the MENA region: Models of media schools

Organisatör: MedMedia (Blanquerna School of Communication and International Relations)

 

kl. 14-18, rum 22-24

Citizens of a Mediated World: Nordic – Baltic Perspectives on Media and Information Literacy (MIL)

Organisatör: KAVI (National Audiovisual Institute, Finland); Nordicom (Nordic Information Centre for Media and Communication Research); Nordic Council of Ministers

Du kan registrera dig till evenemanget här.

16.3.2016

Träff för svenskspråkiga mediekunskapsaktörer 7.4. kl.12

Nätverket för mediekunskapsaktörer i Svenskfinland samlas för sin nästa träff torsdagen den 7 April kl. 12. Träffen äger rum på Pelitalo i Helsingfors (Sörnäs Strandväg 31, 2. våningen). Före vi diskuterar vad som är aktuellt så finns det möjlighet att höra om Pelitalos verksamhet och spela tillsammans. Vill du vara med? Anmäl dig i så fall till Isabella Holm (isabella.holm(a)medikasvatus.fi, +358 50 501 7330) senast 4.4.

23.2.2016

Specialunderstöd för att främja mediefostran utlyses

Undervisnings- och kulturministeriet utlyser till ansökan maximalt 524 000 euro för att främja mediefostran samt en trygg och tillgänglig mediemiljö. Enligt statens budget 2016 ligger fokus inom kulturpolitiken på att utveckla en trygg mediemiljö, främja mediekompetensen, medie- och filmfostran samt de allmänna bibliotekens arbete inom mediefostran.

Understöden riktas till projekt som stärker medborgarnas, i synnerhet barns, ungas och specialgruppers, mediefostran och mediekompetens eller främjar trygg och tillgänglig användning av digitala tjänster. Understöd beviljas för stärkande av kompetensen inom mediefostran, utveckling och spridning av praxis som främjar mediefostran och mediekompetens, spridning av information om mediefostran och mediekompetens på ett brett område eller främjande av trygg och tillgänglig användning av digitala tjänster. Ansökningstiden går ut t 31.03.2016.

Läs mer om specialunderstödet här.

 

17.2.2016

Ny mediekunskapsprojekt inom förskole- och nybörjarundervisning

Utbildningsverket i Helsingfors stad har startat ett utvecklingsprojekt som heter Paddagogik i Helsingfors. Projektets fokus är på mediekunskapsfrågor inom förskole- och nybörjarundervisning på svenska i Helsingfors. Syftet med utvecklingsprojektet är att skapa en gemensam och liknande verksamhetskultur inom förskole- och nybörjarundervisning och att möjliggöra en smidig och trygg övergång för barnen. I projektet vill man utveckla den pedagogiska användningen av medieapparatur så att den förknippar förskolornas och skolornas vardag, dataadministration samt möjligheterna för informell inlärning på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.

Du kan läsa mer om projektet här.

3.2.2016

Samling av mediekunskap till grundskollärare publicerat

Sällskapet för mediefostran har publicerat en materialsamling i mediefostran för grundskollärare. I samlingen kan man hitta publikationer, guidebroschyrer och lektionstips så väl som allmän information om multilitteracitet och den nya läroplanen. Den nya läroplanen 2016 betonar vikten av multilitteracitet, digitala kunskaper samt undervisning som överskrider ämnesgränser. Mediefostran passar utmärkt till en sådan undervising. Den hjälper också att anknyta undervisningen till elevernas vardag. Enligt den nya läroplanen är det också viktigt i sig att barn och unga lär sig navigera i den mångfacetterade och digitala medievärlden.

Vårt samhälle är starkt medierat och medierna påverkar människornas, också barns och ungas, identitet och världsbild betydligt. Därför är det viktigt att behandla medierelaterade saker och väcka en informerad syn på medietexter och -representationer under skolåren. Sällskapet för mediefostran har nu skapat en materialsamling som hjälper grundskollärarnas arbete i det här. Kolla samlingen här och få inspiration till mediefostran!

1.2.2016

Vad litar unga på webben på?

Enligt ungdomar i årskurs 7–9 är det viktigt att informationen på webben är pålitlig. Det framgår av undersökningen Vad litar unga på webben?, som TNS Gallup har gjort på uppdrag av Tidningarnas Förbund. De unga tror att betydelsen av pålitlig information på webben kommer att öka i framtiden. Undersökningen Vad litar unga på webben? är en del av Dagstidningsveckan (1–5.2), som i år har temat ”Är det sant?”. Deltagarna representerar 13–15-åringar i Finland och indelades efter kön, ålder och bostadsort. Undersökningen besvarades av 554 ungdomar.

I undersökningen kartlades också vad de unga gör på webben dagligen och hur de följer nyheterna. YouTube och sociala medier är de mediekanalerna som unga använder mest dagligen. De populäraste tjänsterna inom sociala medier är enligt undersökningen YouTube och WhatsApp. Över 80 procent av ungdomarna i årskurs 7–9 använder dessa. Sociala medier är också ungas viktigaste nyhetskälla. Hela 57 procent av de unga följer nyheterna via sociala medier.

Mer än tre fjärdedelar säger sig stöta på osann, felaktig eller otydlig information åtminstone ibland. Undersökningen visar att årskurserna 7–9 är en kritisk tid för mediefostran. Det är viktigt att unga i denna ålder lär sig om källkritik och hur man avgör om informationen är pålitlig. Även om undersökningen visar att de unga är mycket medvetna om pålitlighetsproblemen på webben, är det fortfarande viktigt att öka ungas mediekunskap och ge dem verktyg att hantera information speciellt på nätet. Du kan läsa mer om undersökningen här.

19.1.2016

Videotävling Ungasidéer.fi

Har någon ung person som du känner, eller som du till exempel lär, en idé som hon skulle vilja dela med andra? Finns det till exempel i hennes närmiljö eller skola några saker som kanske borde bli bättre? Uppmuntra din klass, hobbygrupp eller ditt barn att dela sin idé med hjälp av ett videoinslag och delta i tävlingen Ungasidéer.fi här.

Idéer kan presenteras antingen individuellt eller i grupp, exempelvis tillsammans med hela klassen eller med ett gäng kompisar. Alla 13–20-åringar kan delta i tävlingen. Under 18-åringar bör ha föräldrarnas tillstånd att publicera videon och delta i tävlingen. Tävlingen ordnas av Koordinaatti – Utvecklingscentret för ungdomsinformations- och rådgivningsarbetet. Koordinaatti är en allmännyttig, ideell organisation vars verksamhet finansieras av utbildnings- och kulturministeriet. Videotävlingen är en del av Mediekunskapsveckans verksamhet och det Nationella audiovisuella arkivet KAVI står för den nationella koordineringen.

9.12.2015

Föräldrars bakgrund och utbildning viktiga för barns medievanor

Barns medievanor varierar ofta i förvånansvärt stor utsträckning med demografiska faktorer. Föräldrars härkomst, utbildning och inkomst samt boendekommunens storlek har betydelse för barnens innehav, tillgång till och användning av smarta telefoner, surfplattor, datorer och tv-apparater. Det visar Statens medieråds nya rapport Ungar & medier 2015: demografi.

Studien Ungar & medier har genomförts vartannat år sedan 2005. Tidigare under 2015 har tre delrapporter publicerats.

– Lite förenklat kan man säga att familjens ekonomi är den faktor som mest påverkar om barnen över huvud taget använder ett medium. Om du inte har en mobil, är det svårt att använda en. Hur man använder medier är istället huvudsakligen relaterat till föräldrarnas utbildning: barn till lågutbildade använder medier längre tid än andra, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens medieråd.

Det är första gången Statens medieråd genomför en analys av hur demografiska faktorer – föräldrars härkomst, utbildning och inkomst samt boendekommunens storlek – påverkar barns och ungas medievanor och attityder till dessa.

– Vi har anat att dessa skillnader finns, men nu har vi belägg för våra misstankar, säger Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd.

Läs mer on studien här.

 

1 2 3 4 6