3.2.2016Mediakasvatusseura

Samling av mediekunskap till grundskollärare

Kohderyhmä: , ,

Vad är multilitteraticitet? Och vad menar man med ämnesintegration i undervisningen? Den nya läroplanen betonar vikten av att integrera elevernas vardagsliv och det som lärs samt att integrera olika ämnen. Mediefostran är ett utmärkt sätt att genomföra dessa saker till undervisningen. Ta reda på det här!

Multilitteracitet är ett viktigt koncept i den nya läroplanen 2016 som väcker både nyfikenhet och förundran. Multilitteracitet innehåller många olika litteraciteter, t.ex. att kunna skriva olika slags texter, tolka dem, tolka nummer och bilder samt audiovisuellt material och olika slags mediegenrer. Många synpunkter till multilitteracitet kan man hitta till exempel i en artikelsamling gjord av Tammerfors universitet (på finska). Det som är centralt i multilitteracitet är att kunna navigera i informationsmängden och hitta det som är essentiellt samt att kunna kritiskt granska olika medietexter. Med ‘medietext’ menar man numera inte bara skrivna texter utan alla slags material och representationer i medier, särskilt bildmaterial. I bakgrundsmaterial till den nya läroplanen sägs det att eleverna behöver också bättre möjligheter att utnyttja teknik, särskilt ikt, för att fördjupa sitt lärande och kombinera det som de lärt sig i skolan med kunskap som inhämtats utanför skolan. Eleverna ska lära sig att söka, analysera och bygga upp information genom mångsidig växelverkan med andra.

Mediefostrans mål är att leda elever till en rik medierelation samt mångsidiga mediekunskaper. Olika, kritiska kunskaper i att tolka, utvärdera och producera mediematerial hjälper de unga att förstå varierande former av kommunikation och att uppbygga sin identitet. Den moderna synen på ett motiverande inlärningssätt bygger på att man anknyter olika områden och teman till aktuella händelser och vardagen. I kommunikén gjord av Lärarutbildningsenhet på Helsingfors universitet (på finska) tar man ställning till hur de saker som man lär utanför skolan borde utnyttjas i undervisningen. I den 16-sidiga kommunikén koncentrerar man sig på pedagogiken som överskrider ämnesgränser. Publikationen är praktisk och samtidigt vetenskaplig — en bra startpunkt till att förstå den nya läroplanens syften och undervisningens karaktär.

Varför är mediefostran viktigt i skolarbetet?

Eleverna lever i en värld av många medier. Vår tid är starkt medierad det vill säga man upplever saker och ting genom medierna. Man får information om samhället och dess förändring från medier och synen på världen påverkas starkt av mediernas texter och representationer. Ofta händer det att den här påverkan återstår som omedveten och därigenom okritisk. Det är till en stor nytta om eleven lär sig att förstå alla representationer innehålla ideologier och olika ändamål och om hon lär att tolka dessa medvetet. Både det egna skapandet av mediematerial och tolkandet av det som producerat hjälper barnen att förstå medierepresentationer. Det egna skapandet tränar till aktiv medborgarskap samt till en upplevelse om det egna aktörskapet. Det egna skapandet och njutandet av mediernas innehåll medför glädje och upplevelser till barnen så som den gör till en vuxen. Det hjälper om mediefostraren också lär att analysera sin egen medierelation och identifiera sin personliga mediefostrarskap. Bra tips till det här kan man få till exempel från Mediefostrarens minneslista som är producerad av Sällskapet för mediefostran.

Inspiration för lärare

Läraren behöver inte vara ensam i att utveckla mediekunskapsövningar till klassen. Sällskapet för mediefostran har samlat olika material som passar till mediefostran i grundskolan. Till exempel guideboken Småungar och medier innehåller övningar som handlar om att inventera medievanorna i klassen, att få barnen att reflektera kring sin medieanvändning och att diskutera medieinnehåll sinsemellan. Den är riktad till lågstadiebarn. Läslust hos barn och unga kan man väcka till exempel med hjälp av Läsveckans material. Om man vill bekanta sina elever med läsförmågans betydelse för demokratin och samhällslivet kan man vända sig till materialen 10 globala fakta om läsförmåga. Den innehåller siffror och uppgifter om hur det står till med läsförmågan på olika håll i världen.

Film är en utmärkt sätt att lära sig av olika människohistorier och platser. Skolbio är en organisation som erbjuder undervisningsmaterial till filmer som passar barn och unga. På Skolbios webbplats kan man hitta bra och inspirerande material till filmfostran. Också på Svenska Filminstitutets Filmpedagogik-sida kan man hitta nyttigt material. Barnets blick är istället ett material som uppmuntrar till att använda kameran liksom som en penna har traditionellt använts: till allt lärande och för att uttrycka sig själv! Till videopedagogik uppmuntrar också den finskspråkiga webbsidan Kamerapennans pedagogik.

Audiovisuellt material och mediekonst kan man i sin tur behandla genom AV-arkkis olika material som riktar sig till lågstadiet och förskolan. Alla delar av deras publikationsserie i mediekonst innehåller exempelverk och övningar som stöder påbörjandet av egen medieproduktion. Ifall eleverna inte har en videokamera att använda, kan materialet filmas med mobiltelefon, datorns webbkamera eller pekplatta. De tre materialen Vem berättar?, Hur undersöker jag? och Vad hör du? har olika slags teman: vilka medirepresentationer kan man lita på, hur analysera mediematerial och hur koncentrera enbart på lyssnandet.

Med tidningsvärlden kan man bekanta sig med Sida för sida, ett gemensamt arbetshäfte för lärare och elever. Häftet innehåller underlag för stordior och annat matnyttigt material för att lägga upp lektioner kring dagstidningar, speciellt för årskurserna 1–6. Vad tycks? -materialen riktar sig däremot till att lära skriva insändare. Den är lämpligast för högstadieelever och gymnasister. Om man är intresserad av att visa elever hur tidningarna såg ut före, kan man vända sig till Brages pressarkiv eller Nationalbibiliotekets webbservice där man kan se gamla tidningar på webben genom att registrera sig på sidan. Också Yles webbsidor Vetamix och Yle Nyhetsskolan har bra material för nyhets- och journalistiktemat på lektioner. Så har också webbplatsen Mediekompass som erbjuder tidningsrelaterade lektionstips för olika åldersgrupper. Något som är väldigt aktuellt i nyhetsvärlden just nu är klicknyheter och deras inverkan på journalistik. Denna påverkan behandlas i materialet Nappade du på klickbetet? som är avsedd för unga.

Nätlivet -materialet behandlar i sin tur internet. Det innehåller tre modellektioner som bygger på en berättelse och passar bäst till lågstadieelever.  Jag och internet -guiden handlar om rättigheter och skyldigheter online och är avsedd för låg- och mellanstadiet. Den består  både av en lärarhandledning och ett elevmaterial. Kolla källan -webbplatsen innehåller övningar i källkritik för barn och unga i olika åldrar. Media Smart ger istället verktyg för att utveckla förmågan att förstå och tolka reklam och information på ett effektivt sätt. Materialets syfte är att skapa kritiskt granskande konsumenter. Också från Konsumentverkets webbplats kan man hitta bra lektionstips för att väcka medvetenhet och kritik mot kommersiella påverkningssmetoder. Om man vill diskutera big data och information som samlas av oss på Internet är Digitala Guldgrävare – ett material om big data lämplig.

Globala, samhälleliga frågor kan man också behandla med hjälp av medieövningar. Till exempel materialet Medias bild av Afrika  behandlar global orättvisa, fred och konflikt samt flyktingsfrågor. Med Demokratinyckeln kan man åter uppmuntra diskussion om demokratifrågor som deltagande, påverkande, makt och politik. Värdegrunden i sin tur är en religiöst och politiskt obunden webbplats för värdegrundsfrågor i skolan. Den vänder sig till skolpersonal i grundskola och gymnasiet. Under kategorin Medier och källkritik på webbplatsen finns lektionsmaterial för teman som nätmobbning, opinionsbildning, reklamgranskning, säkerhet på nätet och ungdomar och internet. Om man vill fördjupa sig i flyktingfrågan, hatprat och konflikter med sina elever lönar det sig att kolla materialsamlingen Hur kan man behandla flyktingfrågan, rasism, konfliktnyheter och hatprat med barn och unga? av Sällskapet för mediefostran.

Materialen

Allmänt om multilitteracitet och den nya läroplanen

Läsning

Film, video och mediekonst

Press och journalistik

Internet

Globalfostran